Hjälpmedelsinstitutets verksamhet avvecklades 2014-04-30. Delar av verksamheten har övergått till Myndigheten för delaktighet.

Från 2014-05-01 har Hjälpmedelsinstitutet ett kansli med uppgift att administrera stödärenden och upplösningen av föreningen. Kansliet nås på registrator@hi.se

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen


Publikationstyp: Rapporter

Utgivningsår: 2012

Antal sidor: 55

Artikelnummer: 12331

ISBN 978-91-86633-32-5

URN: NBN:se:hi-2012-12331-pdf

Sammanfattning

Kartläggning av hur it och teknikstöd används inom äldreomsorgen. 288 av 290 kommuner ingår i undersökningen som genomförts på uppdrag av regeringen.

Utvecklingen av ny och bättre välfärdsteknologi för äldre möts med stort intresse från landets kommuner och kommunpolitikerna är positiva till en fortsatt satsning på it och teknikstöd inom äldreomsorgen. Men ansträngd ekonomi och bristande kompetens är hinder på vägen.

Det visar den första totalundersökning som genomförts av hur it och teknikstöd används inom äldreomsorgen i Sverige. 288 av 290 kommuner ingår i kartläggningen vilket är ett unikt högt deltagande för den här typen av undersökningar.

Kartläggningen ska ge regeringen underlag att bedöma om en statlig satsning på området bör genomföras och hur den i så fall bör utformas. Målet är att öka möjligheterna för äldre att leva tryggt i hemmet så länge de önskar.

De vanligaste teknikstöden är enligt undersökningen trygghetslarm och spisvakt, de finns i nästan alla kommuner. Bättre än förväntat är att så många som sju av tio kommuner erbjuder stöd som underlättar för anhöriga, t.ex. larmmatta eller passagelarm. Samtidigt kan konstateras att det är mycket ovanligt med teknikstöd för kommunikation som anpassad telefoni och datorer med internet.

Problem med ekonomin och bristande kompetens

En slutsats av kartläggningen är att en majoritet av kommunerna anser att en fortsatt bra utveckling bromsas av problem med ekonomin. Sex av tio kommuner anger det som ett hinder. Kommunerna pekar på att kostnaderna för inköp av system och produkter är höga och svåra att rymmas inom budgeten. Ett annat hinder är bristande kompetens; det saknas personal med relevant utbildning och det finns fortfarande för liten förståelse för möjligheterna med it och teknikstöd – det gäller såväl chefer som omsorgspersonal. Det förekommer även ett visst förändringsmotstånd bland medarbetarna och en tvekan inför vad som uppfattas att datorer och teknik ersätter mänsklig kontakt.

Andra problem som kommer fram i undersökningen är avsaknaden av information, infrastrukturproblem, otydlig politisk vilja, bristande användarvänlighet och teknikrädsla bland äldre och anhöriga.

Alla ser inte ekonomin som ett hinder…

Kommunernas storlek spelar ingen roll när det gäller vad som hindrar en bra utveckling, det är samma frågor som lyfts fram. Men mellanstora kommuner (med 30 000 till 75 000 invånare) pekar oftare ut ekonomin som ett problem jämfört med stora och små kommuner. Kommuner som har många äldre som beviljats hemtjänst anser oftare än andra att bristande kompetens är ett hinder.

Det finns vissa regionala olikheter. Kommuner i övre Norrland ser inte lika ofta ekonomin som ett hinder som t.ex. kommuner i storstockholmsområdet. Omvänt anser kommuner i storstockholmsområdet att de har mindre problem än övriga när det gäller bristande kompetens bland personalen.

… men storleken har betydelse

Storleken på kommunerna har dock stor betydelse för vilka teknikstöd som
tillhandahålls idag. I stora kommuner (mer än 75 000 invånare) är det inte bara vanligare med trygghetslarm utan de erbjuder oftare även mindre vanliga teknikstöd som kameratillsyn och bildportstelefon.

Stora kommuner har ofta betydligt bättre förutsättningar och större resurser för arbetet med it och teknikstöd inom äldreomsorgen och har därför kommit längre i sin planering när det gäller it-frågor. Det gör det också enklare att avsätta tid och personal för att medverka i utvecklingsprojekt. Till detta kommer att infrastrukturen för it ofta fungerar betydligt bättre i de stora kommunerna. Och då spelar det ingen roll att små kommuner oftare har en högre andel äldre i befolkningen.

Efterfrågan på teknikstöd kommer att öka

Trots de problem och hinder som finns för en ökad användning tror kommunerna att efterfrågan på teknikstöd för äldre som bor kvar i sina vanliga bostäder kommer att öka. Det gäller främst stöd som datorer med internet, anpassad mobiltelefon, videotelefoni och medicinpåminnare, men även minneskalendrar, passagelarm och påminnelsestöd. Nästan alla kommuner erbjuder redan trygghetslarm och kartläggningen visar att antalet digitala larm av olika slag kommer att öka, vilket delvis är en följd av att de ersätter de analoga larmen. Många kommuner tror även på en ökad efterfrågan inom området anhörigstöd, framför allt passagelarm samt anhörigstöd via internet.

Teknikstöd för att administrera omsorgen allt viktigare

Kartläggningen tar även upp det teknikstöd som används för att administrera, utveckla och effektivisera omsorgen av äldre. En klar majoritet av kommunerna använder vissa teknikstöd för att administrera omsorgsverksamheten. Samtidigt är det få kommuner som använder moderna teknikstöd för omsorgspersonalen som t.ex. smartphones, laptops eller surfplattor. En stor majoritet av kommunerna anser att behovet av den typen av stöd för att administrera omsorgen kommer att öka.

Vad krävs för en bra utveckling?

För att åstadkomma en bra utveckling när det gäller it och teknikstöd för äldre vill kommunerna se en satsning på mer information, bättre kunskaper samt bättre fungerande och mer lättanvända produkter. De minsta kommunerna (upp till 10 000 invånare) anser oftare än de största (mer än 75 000 invånare) att mer och bättre information om tillgängliga produkter ger särskilda möjligheter.

Även på frågan om vad som krävs för att åstadkomma en bra utveckling finns det kommuner som efterlyser ökade resurser, och det handlar såväl om bättre ekonomi som mer personal.

Det stöd kommunerna efterlyser för att få till stånd en fortsatt bra utveckling är utbildning och kurser, respektive information riktad till äldre och anhöriga.

Flertalet av kommunerna vill också ha stöd när det gäller visningsmiljöer.
En stor majoritet är dessutom intresserad av att veta mer om vilka utvecklingsprojekt som pågår i andra kommuner och allmänt sett ta del av nya idéer och förslag. Men många är även intresserade av handfast stöd i form av etik och teknikstöd, juridik och teknikstöd samt stöd vid upphandling av tekniktjänster.

På rätt väg – men mycket återstår

Kartläggningen visar att det finns en insikt om välfärdsteknologins betydelse men att få av de produkter som finns på marknaden än så länge har kommit till användning. Nästan alla kommuner erbjuder etablerade stöd som trygghetslarm och spisvakt medan det är mycket få kommuner som erbjuder t.ex. kommunikationsstöd. Hoppingivande är att så många enligt undersökningen tror att en förändring är på gång och att användningen kommer att öka. För hela 21 av de 25 undersökta produkttyperna tror varannan av kommunerna eller fler att efterfrågan kommer att öka. För 14 av produkttyperna tror sju av tio kommuner eller fler att efterfrågan kommer att öka.

Kunskapen om vilka stöd som finns tillgängliga spelar troligen stor roll för den fortsatta utvecklingen – inte minst hos politikerna. Bara knappt tre av tio kommuner svarar att de egna kommunpolitikerna har åtminstone ganska bra kunskaper om it och teknikstöd i äldreomsorgen. Nästan ingen kommun tycker att politikerna har mycket bra kunskaper. Och knappt en av tio kommuner tycker att de äldre själv har bra kunskaper om teknikstöd, och bara två av tio kommuner anser att anhöriga har bra kunskaper.

Så mer kunskap, information, samverkan och erfarenhetsutbyte krävs för en fortsatt bra utveckling. En mycket bra grund att bygga vidare på är att åtta av tio kommuner anser att de egna politikerna har en positiv inställning till att man inom kommunen satsar mer på it och teknikstöd inom äldreomsorgen.

Slutligen har själva kartläggningen, som ligger till grund för denna rapport, troligen haft en viss betydelse för den fortsatta utvecklingen. Dels för att regeringen ännu en gång satt fokus på välfärdsteknologi som en viktig beståndsdel i en bra äldreomsorg, dels för att den ersättning på 200 000 kronor som varje kommun erhållit resulterat i konkreta projekt i kommunerna. Många av de kommuner som hört av sig under kartläggningen har berättat att ersättningen inspirerat till en fortsatt satsning på teknikstöd för äldre.

Senast granskad: 2013-10-02