Den här sammanställningen tillsammans med skrifterna "Kunskapsprofil i förflyttningskunskap" och "Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap" ger kunskaper och goda råd om hur en fortbildning i förflyttningskunskap kan genomföras på ett bra sätt.
Materialet kan användas som en checklista för att:
- kartlägga förflyttningskunskaperna individuellt och i arbetsgruppen.
- ta tillvara arbetsgruppens resurser.
- välja ut kunskapsområden efter utbildningsbehov.
- tydliggöra kursinnehållet för utbildningen som ska upphandlas.
- utvärdera arbetsgruppens fortbildningsinsatser genom att mäta kunskaperna före och efter fortbildningsinsatserna.
Tänk på att arbetets ledning och organisation är viktig för hur väl förflyttningar med eller utan tekniska hjälpmedel fungerar på en arbetsplats efter utbildning i förflyttningskunskap.
Uppläggning av fortbildning
Det är viktigt att innehållet i fortbildningen bygger på evidens och beprövad erfarenhet samt att litteraturhänvisningar och källor anges. Gruppen bör inte vara för stor. Nio till femton personer kan vara lagom för en kursledare.
Kunskapskrav hos kursledaren
Kursledaren bör vara legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast med pedagogisk kunskap och praktisk klinisk erfarenhet av förflyttningar. Det ger en garanti för att metoderna som lärs ut kan och bör användas i patient- och rehabiliteringsarbetet.
Vid behov kan man engagera externa föredragshållare, t.ex. en person med erfarenhet av arbetsmiljöarbete (ergonom) eller med pedagogisk utbildning.
Varva teori och praktik
Fortbildningen bör delas in i teoretiska och praktiska avsnitt. Ordningsföljd och omfattning anpassas på lämpligt sätt av kursledaren.
Samtliga områden kräver såväl teoretiska genomgångar som praktiskt arbete. Kursdeltagarna bör ges möjligheter att träna förflyttningar praktiskt, med och utan tekniska hjälpmedel tillsammans med vårdtagare i vardagliga situationer. Efter varje praktiskt avsnitt bör man avsätta tid för reflektion.
Om alla ämnesområden i förflyttningskunskap ska täckas in tar det uppskattningsvis tio till tolv dagar på heltid att genomföra en kurs. Längden på fortbildningen styrs av kursdeltagarnas förkunskaper och hur omfattande de praktiska inslagen blir. En utbildningsinsats kan med fördel delas upp över tid och fler tillfällen.
Lokal och lämplig utrustning
Lokalens storlek och antal hjälpmedel anpassas efter hur många deltagare som går kursen.
Hjälpmedel
- reglerbar säng
- manuell rullstol
- mobil dusch/toastol
- grepp t.ex. vårdbälte, band
- stödhandtag
- draglakan
- förhöjningsplatta
- friktionsminskande/friktionsökande hjälpmedel
- glidskiva
- vridplatta, vridplatta med stödhandtag, överflyttningsplattform
- uppresningslyft med tillbehör
- mobil hjullyft (ev. stationär lyft) andra lyftanordningar t.ex. luftdrivet lyfthjälpmedel
- lyftselar och andra lämpliga lyfttillbehör
Kunskapsområden inom ämnet förflyttningskunskap
-
Teoretiska grunder utifrån ett förflyttningsperspektiv
a. Biomekaniska grundprinciper; tyngdlag, kraft, rörelseriktning, hävstång, stabilitet, friktion
b. Fysiologiskt (”naturligt”) rörelsemönster/rörelsebeteende, och hur det påverkas av t.ex. funktionsnedsättning
-
Vårdtagaren
a. Tillvarata/stödja vårdtagarens individuella förmågor till optimal delaktighet i sina förflyttningar (t.ex. fysiska förmågor, motivation, förståelse, kommunikations- och anpassningsförmåga)
-
Hjälparen
a. Lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser för att minska belastning på kroppen
b. Riskfaktorer för rörelseorganen vid arbete med förflyttningar
c. Fysisk träning och dess effekter
d. Kroppsmedvetenhet hos hjälparen i förflyttningssituationer
e. Bemötande och kommunikation (samspel) mellan vårdtagare och hjälpare i förflyttningar
f. Samspelet mellan fler hjälpare
-
Arbetsmiljö och förflyttning
a. Arbetsmiljölagstiftning och gällande föreskrifter som berör förflyttning inom vård och omsorg
b. Riskbedömning av olika förflyttningssituationer
c. Omgivningsfaktorer, arbetsplatsens utformning, lämpliga skor/kläder
-
Hjälpmedelskunskap
Analys av funktion, handhavande och skötsel av:
a. hjälpmedel för manuella förflyttningar
b. personlyftar (stationära och mobila hjullyftar inkl. uppresningslyft)
c. lyftselar och övriga lyfttillbehör
d. reglerbara sängar med tillbehör
e. rullstolar
-
Förflyttningar utan/med hjälpmedel
Läs mer under rubrikerna ovan: ”Genomförande” och ”Lokal och lämplig utrustning”.
a. vändning i säng
b. längre upp i säng
c. upp på sängkanten och ner till liggande
d. längre bak/fram i rullstol, stol, säng och toalettstol
e. överflyttning till/från säng (brits), rullstol och toaletten
f. upp från golv
-
Handledning, pedagogik
a. Handleda personer med funktionsnedsättning i sina förflyttningar.
b. Handleda hjälpare i förflyttningssituationer.
c. Utbilda vårdnadspersonal i förflyttningskunskap.
d. Planera och lägga upp en utbildning i förflyttningskunskap.
Om materialet
Materialet är framtaget som stöd för dem som planerar, upphandlar och/eller ansvarar för legitimerade arbetsterapeuters och sjukgymnasters fortbildning i förflyttningskunskap. Det kan vara enhetschefen eller en utbildningsansvarig eller en MAS/MAR som ställer krav på utbildningsinsatserna. Det är också framtaget som stöd för arbetsterapeuter och sjukgymnaster som vill kartlägga sina behov av kompetensutveckling i förflyttningskunskap.
De områden som ingår i ämnet förflyttningskunskap har utformats av Hjälpmedelsinstitutet Göteborg tillsammans med arbetsterapeuter och sjukgymnaster vid universitet och högskolor, företagshälsovård, hjälpmedelsförvaltning, kommunal rehabilitering och sjukhus.
Sammanställningen och råden för genomförande är framtagna på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet Göteborg i samråd med Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR) och Kommunförbundet Skåne.