I denna artikelserie skildras erfarenheter och resultat från arbetet i Teknik och demens-projektet.

Artikel 10 (avslutande artikel)

Projektet Teknik och demens är slut – men arbetet går vidare

Ett år efter det nationella projektet Teknik och demens avslutats vid de två resursenheterna Stockholms Sjukhem och Arbetsterapeuterna Primärvården Gästrikland sprids engagemanget och kunskapen vidare som cirklar på vattnet. Hela artikeln

Artikel 9

Tillverkare av hjälpmedel efterlyser tydligare regler och bättre system

Gör det enklare för demenssjuka människor och deras anhöriga att
få veta vilka hjälpmedel som finns och skapa tydliga och enhetliga regler för vem som ska betala olika hjälpmedel! Det är många tillverkares svar på frågan hur man kan stimulera utvecklingen av tekniska hjälpmedel för personer med demens. Hela artikeln

Artikel 8

Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson:
”Nationellt ansvar att göra hjälpmedel mer tillgängliga”

- Teknik kan aldrig ersätta mänsklig kontakt, den är central för vårt välbefinnande. Men tekniska hjälpmedel kan underlätta otroligt mycket i vardagen och förbättra livskvaliteten för bland andra människor med demenssjukdomar och deras anhöriga. Det är ett nationellt ansvar att öka tillgängligheten av hjälpmedel. Hela artikeln

Artikel 7

Nödsändare ger frihet och trygghet

En stor andel av dem som anmäls försvunna till polisen är personer med demenssjukdom. Om man har en nödsändare är chanserna betydligt större att man hittas i tid. Birgit Uggla, vars make Sture bar nödsändare på armen, uppskattar den frihet och trygghet som sändaren givit henne och maken. Tack vare sändaren kunde Sture fortsätta sina skogspromenader ända till han blev kroppsligt dålig och måste flytta till ett särskilt boende. Hela artikeln

Artikel 6

Brukarorganisationerna om teknik och demens

De nationella brukarorganisationerna Demensförbundet och Alzheimerföreningen i Sverige driver projektet Teknik och demens tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet. De ser stora möjligheter att förbättra livskvaliteten för demenssjuka och deras anhöriga med hjälp av tekniska hjälpmedel. Samtidigt höjer de var sitt varnande finger. Hela artikeln

Artikel 5

Tekniken kan bli ett viktigt komplement i vården av demenssjuka

Det går inte att ersätta personal med teknik i demensvården. Men man kan använda tekniska lösningar för att stödja sviktande intellektuella funktioner.  Det säger Åke Seiger, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet i Stockholm. Hela artikeln

Artikel 4

Tekniken skapar ordning och trygghet för Erik och Hjördis

För Erik Hellman, 60 år, och hans hustru Hjördis gör tekniska hjälpmedel att livet fungerar bra trots att han drabbats av Alzheimers sjukdom. Tekniken hjälper Erik att hålla ordning på dagen och Hjördis slipper oroa sig så mycket för sin make när de inte är tillsammans. Hela artikeln

Artikel 3

Arbetsterapeuter med utmanande uppdrag...

Att försöka hitta teknik och strategier som kan hjälpa demenssjuka personer och deras anhöriga i vardagen är oerhört spännande. Det är inte alls säkert att våra lösningar fungerar som vi i förväg tror.
Det säger arbetsterapeuten Carina Boström i Gävle. Hela artikeln

Artikel 2

Hjälpmedlen har gett trygghet och hjälpt oss få ordning på tillvaron

Det säger Stina Haking, vars livskamrat har Alzheimers sjukdom. De första sjukdomsåren var ett totalt kaos för dem båda, men nu har läget blivit bättre trots att sjukdomen blivit svårare. Hela artikeln

Artikel 1

Fler personer med demenssjukdom borde få hjälp av tekniken

I takt med att medelåldern i befolkningen stiger, blir det allt fler människor som lever med en demenssjukdom. Diagnosen ställs tidigare än förr. Det gör att man ofta har sjukdomen under lång tid, kanske 15-20 år. Under de åren hinner olika sjukdomsfaser och livssituationer komma och gå. Olika hjälpmedel är till nytta under olika perioder. Hela artikeln