Susanne Barkvik är leg arbetsterapeut och arbetar som oberoende konsult inom området kognition.
”Liknande behov öppnar för samarbete”
– Om man tittar på behoven av kognitiva hjälpmedel hos personer med olika typer av psykiska funktionshinder kan man se att många har nytta av samma sak. Vi har metoder som kan vara applicerbara på flera målgrupper, även om det skiljer mellan olika typer av funktionsnedsättningar. En förhoppning är att några projekt kring hjälpmedel kan öppna för samarbete mellan brukarorganisationer.
– Jag har arbetat många år med frågorna och minns den tiden när man inom psykiatrin inte pratade om hjälpmedel överhuvudtaget, det var nästan lite tabu. Men nu börjar många, till exempel boendestödjare, att se kognitiva hjälpmedel som ett sätt att stödja personen till självständighet. Jag är väldigt glad över att målgruppen får de här möjligheterna.
– I samband med första omgången av ansökningar framhöll jag att de tjänster och produkter som finns på den vanliga marknaden lätt skulle kunna anpassas lite till, för att bli ännu mer tillgängliga. Helt enkelt att man överbryggar de två olika världarna.
– När det gäller tjänster händer det mycket kring mobiler och mobiltelefonitjänster. Det är ett intressant område. Många av de stöd som finns idag som kognitiva hjälpmedel finns även i mobiltelefoner. Samtidigt kan det vara svårt för målgruppen ha råd med avancerade mobiler. Våra målgrupper har kanske inte alltid så gott om pengar. Ett hjälpmedel som skulle kunna vara betydelsefullt kan bli för dyrt om man ska köpa det själv. Därför är det viktigt att man från landstingen förstår att hjälpmedel kan hjälpa personer att bli mer självständiga.
– Ett område som är viktigt för många brukare är ekonomin. Det är en del av grunden för att klara sin vardag. Man kan behöva ett verktyg eller ett tillvägagångssätt för att få koll på läget. Här kan hjälpen omfatta både metoder och produkter. När man använder dataprogramvara kan en metod vara inbyggd i programvaran. Metod och produkt går in i varandra, och bildar en helhet.
– För att fler ska upptäcka att det går att bli hjälpt behöver de få reda på vad som finns, men också få möjlighet att undersöka och prova på. Alla landets arbetsterapeuter är ännu inte tillräckligt utbildade på kognitiva hjälpmedel. Man ska inte heller behöva vara beroende av en arbetsterapeut som så att säga ger nyckeln till porten. Här har vi glädjande nog sett att det finns ansökningar som vill undersöka hur man kan använda centrala platser i samhället för att visa vilka kognitiva hjälpmedel som finns.
– Att öka tillgängligheten är en av de viktigaste frågorna med hela projektet!
– Sedan handlar det även om att introducera och att följa upp. Ibland behöver brukare stödpersoner när hjälpmedel förs in och det krävs kunskap hos den som introducerar hjälpmedlet. Det kan ta lång tid och en viktig fråga är hur länge man kan hålla kvar en brukare? Det kommer fler nya hela tiden! Våra skattepengar räcker inte till alla.
– Vi ska inte heller glömma bort att även anhöriga behöver utbildningar! Målet är att projektet ska nå brukarna så nära som möjligt så att stöden kommer till användning.
Projekten ska utveckla produkter, metoder och tjänster. Hur vill du beskriva vad som är vad?
– Hjälpmedlet eller produkten är själva redskapet. Det kan vara högteknologiskt eller det allra enklaste. Det kan innehålla funktioner eller moment som ökar möjligheten till självständighet och delaktighet för individen. Det kan handla om hjälpmedel som till exempel påminner om vad som ska göras, när och hur. Som en handdator som ger planerings- och strukturstöd för att underlätta för en person att gå tillbaka till sitt arbete eller strukturera arbetsuppgifter. Eller en kokbok med bilder som visar hur och i vilken ordning man tillagar en maträtt.
– Metoder är det tillvägagångssätt som används för att exempelvis lära sig hur man ska använda ett hjälpmedel eller en tjänst, så att individen upplever nyttan i den situation det är tänkt. Metoder kring hur man kartlägger behov av kognitivt stöd och hjälpmedel är ett annat exempel. Metoder kan också vara inbyggda i systemet.
– En tjänst kan vara något man ”kopplar samman” med en eller flera produkter. Som en programvara som installeras eller laddas ned till den egna mobiltelefonen eller handdatorn med syfte att ge struktur och planeringsstöd i en vardagssituation. Eller en webbplats som erbjuder möjligheten att beställa eller köpa ett hjälpmedel, eller som visar vad som finns. En tjänst kan också vara en fysik person som fungerar som support och svarar på direkta frågor om exempelvis kognitiva hjälpmedel.
– Det är ibland svårt att renodlat skilja produkter, metoder och tjänster från varandra. De är ofta nära sammankopplade och den ena kanske inte fungerar utan den andra. Tillsammans bildar de verktyg som kan betyda mycket för en enskild individs självständighet och delaktighet i vardagen.
– Vår önskan är att det ska komma ut många bra produkter, tjänster och metoder ur projekten. Vi tror att det finns en hel del goda exempel ute i landet, som det finns en stor möjlighet att utveckla vidare. Det kan vara något som man redan har påbörjat, eller att man vill skapa något helt nytt. Och inför nästa ansökningsomgång känner vi att fokus än mer bör vara på att främja användandet.
Kontaktuppgifter:
Susanne Barkvik
Tel: 08-512 418 03
E-post: susanne.barkvik@flexenita.se