Ekonomiskt stöd för utveckling och tillverkning av hjälpmedel

Hjälpmedelsinstitutets styrelse har förändrat riktlinjerna för det ekonomiska stödet för utveckling och tillverkning av hjälpmedel. Den viktigaste förändringen är att institutet är aktivt när det gäller att initiera utvecklingsprojekt inom prioriterade områden. Utvecklingsstödet styrs i högre grad än hittills till de områden som institutet prioriterar i sin övriga verksamhet. En starkare, medveten prioritering av stödmedlen, leder till att det blir mindre utrymme för spontana idéer från utvecklare.

En vidgning av ramarna för användning av stödmedlen har beslutats, så att stödpengar ska kunna användas till alla faser i kedjan från och med behovsstudier till färdig produkt i bruk hos användaren. Stödet omfattar även t.ex. försvenskning av importerade produkter eller metodutveckling kring användningen av ett visst hjälpmedel.

Institutet kan ge stöd till en utvecklingsfas som följer sedan försöksprojekt av olika slag avslutats. Sådana projekt har tidigare ofta finansierats med externa medel (t.ex. IT i Praktiken eller Ungaifocus). Syftet är att prototyper och metoder, som genererats av projekten, ska utvecklas och tillverkas samt förses med de metodanvisningar som behövs när hjälpmedlet ska tas i bruk i ordinarie verksamhet.

Användningen av stödmedlen

Det ekonomiska stödet till utveckling inriktas så att det blir ett redskap för att nå de övergripande mål för Hjälpmedelsinstitutets verksamhet. Härigenom kan produktutveckling i högre grad kopplas till de områden som institutet i övrigt prioriterar under en viss period.

För att nå dessa mål har arbetsmetoderna förändrats och utvecklats. Viktiga inslag i institutets arbete:

• Utvecklingsinsatser ska mer systematiskt än tidigare styras mot kända behov. Det kan ske t.ex. genom behovsutredningar. Vid behov ska stödmedel kunna användas till behovsutredningar, som kan genomföras externt eller vid Hjälpmedelsinstitutet. Målmedveten inriktning mot identifierade behov av utvecklingsinsatser, leder till att utrymmet för spontana ansökningar om stöd minskar.
• För att identifiera behov av utvecklingsstöd ska systematiska utvärderingar göras av annan projektverksamhet, som genomförts med externa medel (till exempel projekt inom IT i Praktiken, Ungaifocus och Stimulansbidrag).
• Vägar ska utvecklas för att förankra mottagandet av nya produkter hos köparna. Det kan till exempel ske genom att engagera sjukvårdshuvudmän i behovsutredningar, i arbetet med kraven på nya produkter eller vid utvärderingar av nya produkter.
• Metoder för att involvera brukare i utvecklingsarbetet ska utvecklas.
• Utveckling av hjälpmedel för små brukargrupper, nya brukargrupper eller nya behov, ska utvecklas.
• Vid behov ska "försvenskning" av importerade produkter stödjas. Det kan till exempel gälla svenska texter i programvaror eller utbyte av bilder för att bättre ansluta till svensk kultur.
• Behov av hjälpmedel för sammansatta behovsgrupper, till exempel barn och äldre, ska beaktas. Här har brukaren ofta mer än ett funktionshinder.
• Behov av metodutveckling avseende ett visst hjälpmedel (eller grupp av hjälpmedel) som avses få utvecklingsstöd ska beaktas. Avsikten är att metoden kan ges spridning i hela landet, och underlätta introduktion och användning av hjälpmedlet.
• Institutet ska medverka genom delfinansiering av projekt där institutets stöd är avgörande för att stöd ska erhållas från andra, större finansiärer.
• Vid initiering av utvecklingsprojekt och beredning av stödärenden ska institutet omsorgsfullt bedöma företagets erfarenhet och förmåga att driva ärendet genom alla viktiga faser. Erfarenheten säger att mindre företag, som tillhör hjälpmedelsbranschen, ofta har lyckats bra med sina utvecklingsprojekt.
• Informationen om hjälpmedelsinriktat ekonomiskt stöd från Hjälpmedelsinstitutet bör anpassas till den förändrade inriktningen. Institutets webbplats är en bra informationskanal. För mer övergripande information om prioriterade områden är även verksamhetsplanen ett viktigt instrument.

För att tillgängliga resurser för utveckling av produkter ska komma till optimal nytta i ett brukarperspektiv, bör stöd till följande produktområden eller kategori av sökande prioriteras ner:

• Stöd bör endast i undantagsfall ges till produktområden där det redan finns många produkter, starka företag och konkurrens.
• Stöd bör i normalfallet ej ges till stora företag med marknadsdominans.
• Stöd bör ej ges till företag, som inte kan dokumentera kunskap om förutsättningarna för försäljning av produkter inom hjälpmedelsområdet, och heller inte uttryckt en avsikt att knyta sådan kompetens till sig. Undantag kan bli aktuellt för projekt som avser delfinansiering i syfte att åstadkomma produkter med inriktningen Design för Alla. Sökandens marknadskontakt är då i regel inriktad på betydligt vidare brukargrupper, vilket är en förutsättning för en framgångsrik försäljning.

Ekonomiska stödformer och villkor

Följande former för institutets ekonomiska stöd till hjälpmedelsinriktad utveckling gälla tills vidare - Villkorslån och utvecklingsbidrag.

Villkorslån bör liksom tidigare vara den huvudsakliga stödformen. Egeninsatsen från mottagaren ska i normalfallet ligga på cirka 50 procent av den totala kostnaden. Det bör dock finnas en möjlighet att anpassa egeninsatsen från fall till fall beroende på mottagarens ekonomiska situation och projektets angelägenhetsgrad.

Stöd kan utgå till produkter, programvaror, metoder och tjänster som kompenserar funktionshinder eller som syftar till att utveckla, stödja eller träna en nedsatt förmåga hos den enskilde. I undantagsfall kan stödet även omfatta hjälpmedel som främst är avsedda att användas av personal eller anhöriga.

Hjälpmedelsinstitutet stödjer utveckling av hjälpmedel som tillgodoser angelägna brukarbehov och där det föreligger svårigheter att etablera utveckling och produktion på gängse villkor. Stödet ges med fokus på produkten och dess nytta för brukaren. Avsikten är inte primärt att stödja företaget.

Villkorslån kan beviljas för att täcka behovsutredningar, förstudier, utveckling av hjälpmedel, initiering av tillverkning, anpassning av produkter, metodutveckling avseende användningen av hjälpmedel, utvärdering och viss marknadsintroduktion. I de fall det inte är lämpligt eller möjligt att ta med alla dessa steg i utvecklingsarbetet hos en och samma mottagare, kan behovsutredning och metodutveckling stödjas separat genom stödformen utvecklingsbidrag.

Villkorslån ska vara kopplat till återbetalningsplikt. Återbetalning sker i takt med att produkten säljs. Återbetalning bör i så fall ske inom 3–5 år. Ränta påförs ej beviljat belopp. Om/när produkten ej längre kan säljas, avskrivs den resterande skulden.

Den nya stödformen heter utvecklingsbidrag. Detta bidrag ska kunna utgå till utvecklingsinsatser som inte kan förväntas ge direkta intäkter vid försäljning av en produkt. Utvecklingsbidrag ska inte vara återbetalningspliktigt. Resultatet av projekt som erhållit utvecklingsbidrag, ska utan ekonomiska anspråk (andra än kostnadsersättning för distribution och dylikt) ställas till förfogande för allmänt bruk i Sverige.

Utvecklingsbidrag kan i första hand erhållas för behovsutredningar och metodutveckling för användning av hjälpmedel.

Bidrag till behovsutredningar

I syfte att klarlägga behov av nya eller bättre hjälpmedel som underlag för prioriteringar av institutets utvecklingsinsatser, bör stöd i vissa fall kunna ges till behovsutredningar. Lämplig kompetens torde ofta finnas hos sjukvårdshuvudman eller annan offentlig arbetsgivare.

Bidrag till metodutveckling

I de fall metodutveckling bedöms angelägen för att produkten ska fungera i sitt sammanhang, och täckning av kostnaderna för denna inte kan erhållas vid försäljning av produkten, ska institutet kunna bevilja separat stöd till sådana insatser. I dessa fall är de generella kraven om egeninsats och återbetalningsplikt inte tillämpliga. Genomförare torde ofta var knuten till sjukvårdshuvudman eller annan offentlig arbetsgivare.

Handläggningstiden fram till beslut är cirka två arbetsmånader. Om det finns speciella skäl att få beslut före ett bestämt datum, ska önskemål om detta anges under Särskilda önskemål om ärendets handläggning på första sidan av blanketterna. Beviljas ansökan undertecknas ett standardavtal mellan Hjälpmedelsinstitutet och den sökande. Avtalet reglerar det ekonomiska stödets storlek och villkoren för utbetalning och återbetalning av stödet.