Kognition kan man kortfattat beskriva som vår förmåga att kunna tillägna oss och använda kunskap om oss själva och vår omvärld. En komplex process där så gott som hela hjärnan är inblandad och en förutsättning för att vi ska kunna fungera på alla områden i livet.
Vår kognitiva förmåga gör att vi kan förstå vad saker och ting i vår värld betyder, att vi kan kommunicera på olika sätt, minnas det vi ska minnas och glömma det vi ska glömma. Att vi kan orientera oss i tillvaron, hålla och beräkna tid, planera, organisera och strukturera . Den kognitiva förmågan gör också att vi kan lösa problem och göra beräkningar, göra flera saker samtidigt, skapa idéer, ta initiativ, hålla tråden i det vi gör och avsluta det vi påbörjat.
Om hjärnan skadas, råkar ut för en sjukdom eller inte har utvecklats riktigt som den ska är sannolikheten stor att bristande kognition blir en följd för den som drabbas. Trötthet av olika orsaker och annan påfrestning på hjärnan som långvarig stress påverkar också kognitionen negativt.
Idag finns mycket kunskap om hjärnan och hur den kognitiva förmågan fungerar. Vi har också tillgång till mycket erfarenhet och kunskap om hur man kan träna upp eller kompensera en nedsatt kognitiv förmåga. Det kan ske på olika sätt som att anpassa miljön, använda sig av minnes och tankestrategier, olika datoriserade träningsprogram eller kognitiva hjälpmedel. Då varje människa är unik och varje situation speciell är det viktigt att insatserna anpassas individuellt.
Även om vi redan idag har stor kunskap om kognition så är det ett område där vi fortfarande har mycket att lära. En omfattande forskning pågår för att utveckla metoder hur att förbättra och kompensera en nedsatt funktion.