Handikappverktyg

jo-hilton-ZLtsJXwQ2Fg-unsplash (1)

5 hjälpmedel vid autism

, , , , , 0

Autism är ingen sjukdom och är inget som går att bota, däremot finns det gott om hjälpmedel som hjälper någon med autism att fungera bättre i vardagen. Autismspektrat är brett och vilka hjälpmedel som fungerar bäst är förstås olika. Här är fem vanliga hjälpmedel vid autism.

  1. Bildstöd
  2. Appar för planering och struktur
  3. TAKK – Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation
  4. Fidgets och tuggföremål
  5. Boendestödjare

1.    Bildstöd

Autism innebär att man har en kognitiv funktionsnedsättning och det kan för många vara svårt att förstå talade instruktioner, eller att komma ihåg vad man ska göra och liknande. För detta kan bildstöd vara ett mycket bra hjälpmedel.

Bildstöd kan innebära enskilda bilder, eller en bildserie för att enklare förstå och komma ihåg en instruktion med flera steg. Bildstöd kan exempelvis användas av en vuxen till ett barn, eller på egen hand genom att sitta upp i en viss miljö för att visa vad man gör där.

Som vuxen kan man exempelvis hålla upp en bild med en toalett till barnet, för att visa att nu är det dags att gå på toaletten. Eller en bildserie av olika moment som förekommer i exempelvis morgonrutinen. Men det krävs förstås att man har tränat på detta innan barnet förstås kopplingen mellan bild och handling.

2.    Appar för planering och struktur

För någon med autism kan det vara svårt att planera och strukturer upp sin vardag, och för detta finns det appar till hjälp. Det kan vara en app som har ett dagsschema med specifika tider, och som visar med bild vilket moment som ska ske när en notis skickas.

Digitaliseringen har varit till stor hjälp på detta sätt, och gör att många personer med autism, eller andra kognitiva svårigheter kan bli mer självständiga.

3.    TAKK – Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation

Beroende på grad av autism kan personen i fråga ha problem med att uttrycka och förstå talspråk. Bildstöd kan som sagt vara ett hjälpmedel, men även TAKK är ett vanligt hjälpmedel vid autism.

TAKK är inte detsamma som teckenspråk, utan innebär att man använder tecken som stöd och som komplement till talspråk. Och det kan även innebära att någon som inte kan uttrycka sig med talspråk kan kommunicera enklare med sin omgivning.

4.    Fidgets och tuggföremål

Det är inte ovanligt att både barn och vuxna med autism har ett behov av att peta på något eller bita på något, eftersom det är ett sensoriskt behov. Att få stilla detta behov kan hjälpa personen att kunna koncentrera sig på annat.

Det finns speciellt utformade fidgets och tuggföremål som passar både barn och vuxna, och som är säkra att ha i munnen och tugga på.

5.    Boendestödjare

Boendestödjare är kanske inte något som man tänker på som ett hjälpmedel vid autism, men det är precis vad det är. Du kan ha rätt till en boendestödjare eller stöd i hemmet via LSS, Lagen om stöd och service.

En sådan hjälp kan komma hem till dig någon gång i veckan och hjälpa dig med exempelvis strukturer, vardagssysslor eller privatekonomi. Precis som övriga hjälpmedel är detta något habilitering brukar kunna hjälpa dig med.

nayeli-dalton-GIJWGUXKEzY-unsplash (1)

Förskrivning av hjälpmedel

, 0

Är du i behov av olika individuella hjälpmedel kan du få detta förskrivet av hälso- och sjukvårdspersonal. I den här artikeln går vi igenom av förskrivning innebär, hur en beskrivning går till och vilka alternativ du har.

Vad innebär förskrivning av hjälpmedel?

Förskrivning av hjälpmedel innebär att du som har en funktionsnedsättning kan få tillgång till olika individuella hjälpmedel du behöver för att klara av din vardag. Förskrivningen av hjälpmedel utförs av hälso- och sjukvårdspersonal och är en del av en habilitering- eller rehabiliteringsprocess.

Hur ser processen för förskrivning ut?

Förskrivning av hjälpmedel är en process som består av flera steg:

  1. Förskrivaren bedömer vilka behov du har. Utifrån den bedömningen beslutar förskrivaren om vilka hjälpmedel som motsvarar dina behov. Allting ska dokumenteras i din journal.
  2. Hjälpmedel provas och väljs sedan ut. Efter det sker själv förskrivningen.
  3. Samordning av förskrivningen ska alltid ske. Har du stöd från flera insatser ska samordning alltid ske, så även om du har flera hjälpmedel förskrivna.
  4. Förskrivaren instruerar, tränar och informerar om hjälpmedlet. Förskrivaren är alltid ansvarig för att du, eller den i din närhet som kommer att bruka hjälpmedlet får all kunskap och träning som behövs för att kunna använda det på ett säkert sätt.
  5. Förskrivaren följer upp och utvärderar användandet och nyttan.

Vilka hjälpmedel kan du få förskrivet?

I grund och botten har du rätt att få de hjälpmedel du har behov av för att kunna ha en fungerande vardag förskrivet till dig. Olika hjälpmedel du kan få förskrivet är exempelvis:

  • Hörapparater och andra hörhjälpmedel
  • Synhjälpmedel
  • Hjälpmedel för förflyttning
  • Hjälpmedel för kommunikation
  • Hjälpmedel för kognitivt stöd
  • Inhalator
  • Insulinpump och blodsockermätare

Däremot är det relativt stor skillnad i olika regioner vilka hjälpmedel du kan få förskrivet. Störst är skillnaden gällande hjälpmedel för kognitivt stöd, alltså exempelvis hjälpmedel vid autism medan möjligheten till hjälpmedel för dig med fysisk funktionsnedsättning inte varierar lika mycket.

Fritt val av hjälpmedel

I en del regioner finns något som kallas för fritt val av hjälpmedel, vilket innebär att du kan få möjlighet att välja ett annat hjälpmedel än det som finns i det upphandlade utbudet. Du får då en rekvisition för en viss summa som du kan handla hjälpmedel för.

För att få detta görs en bedömning av dina behov, precis som vid en förskrivning och du och förskrivaren diskuterar sedan om fritt val av hjälpmedel är något som passar för dig. Vid fritt val äger du själv sedan ditt hjälpmedel, och du är då också ansvarig för det.

sinitta-leunen-SYrUEo-r8x8-unsplash (1)

Kognitionssimulator eller funktionssimulator

, , 0

Kognitionssimulatorn finns tyvärr inte kvar idag utan istället finns funktionssimulatorn, som fungerar på liknande sätt. Ett hjälpmedel för personerna runt om någon med en kognitiv funktionsnedsättning. Läs mer om funktionssimulatorn i denna artikel.

Vad är kognitionssimulatorn?

Kognitionssimulatorn eller funktionssimulatorn som den heter idag är ett digitalt verktyg där personer utan en kognitiv funktionsnedsättning kan få en bild av hur vissa situationer upplevs av någon med en kognitiv funktionsnedsättning. Det kan handla om exempelvis en bussresa eller ett klassrum.

I simulatorn får du först titta på en film om hur en aktivitet är för någon utan en kognitiv funktionsnedsättning. Du får sedan titta på en film med samma aktivitet, men hur den upplevs för någon med kognitiva svårigheter, exempelvis ADHD. Den kallas ibland för ADHD simulator.

Funktionssimulatorn är ett hjälpmedel från Myndigheten för delaktighet som har tagit över ansvaret för hjälpmedel efter att Hjälpmedelsinstitutet lades ned. Det är också på myndighetens hemsida du hittar simulatorn.

För vem är funktionssimulatorn?

Funktionssimulatorn är främst till för personer utan en kognitiv funktionsnedsättning, men som på något sätt agerar med personer med kognitiva svårigheter. Det kan exempelvis handla om lärare, familj eller vänner.

Men egentligen bör alla som inte har kognitiva svårigheter använda sig av den, eftersom vi alltid kommer att stöta på personer med kognitiva funktionsnedsättningar i vår vardag. På så vis kan vi alla få en bättre förståelse och vara mer tillmötesgående.

thumb-422558_1920 (1)

AKK som hjälpmedel

, , , , 0

Fungerande kommunikation är en förutsättning för en fungerande vardag för båda barn och vuxna. Talande kommunikation fungerar inte för alla, och AKK är ett bra kommunikativt stöd i dessa fall. I denna artikel går vi igenom grundläggande information om AKK.

Vad är AKK?

AKK står för alternativ och kompletterande kommunikation och är kommunikation som ersätter eller kompletterar talande språk. Det är ett stöd för personer som har svårt att använda eller förstå tal.

AKK kan bestå av kroppsspråk och gester med händerna, men det finns också speciella AKK-former som till exempel särskilda tecken, bilder, bliss-symboler och ord. Inom AKK finns det alltså flera olika kommunikationssätt.

När används AKK?

AKK används i kommunikation av och med personer som av olika anledningar har svårt med talspråk, både när det gäller att förstå och att själv uttrycka sig. Det är vanligt att personer med en neuropsykiatrisk eller kognitiv funktionsnedsättning använder sig av AKK.

Självklart är det även viktigt att personer i dennes närhet lär sig att använda AKK eftersom kommunikation aldrig kan utföras av endast en person.

Exempel på alternativ och kompletterande kommunikation

Inom AKK finns det flera olika kommunikationssätt och dessa går att kombinera eller att använda var för sig.

Bilder, fotografier och symboler

Bilder, fotografier och symboler är ett kommunikationssätt som kan introduceras i mycket tidig ålder, och är därför vanligt att använda tillsammans med barn. Bildstöd kan både ge möjlighet att förstå omgivningens budskap bättre och att själv uttrycka sig.

Med små barn arbetar man ofta med teckenstödsbilder, det vill säga att istället för att ge talade instruktioner eller förklaringar till vad som ska eller kommer att ske, visar men det genom en bild eller en bildserie.

Det kan exempelvis handla om att visa en bild på toaletten när det är dags för blöjavvänjning eller en bild på tandborste när det är dags att borsta tänderna på kvällen. Barnet lär sig vilken aktivitet som följer efter att bilden har visats.

Men det är också ett bra sätt att uttrycka sig med för någon som har svårt att använda talspråk. Genom att visa bilder kan hen göra sig förstådd hos omgivningen.

Den här typen av AKK kallas ibland för grafik AKK och vanliga metoder och redskap är PECS, bildkartor, pekprat, bliss och samtalsmattor.

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation kallas vanligtvis för TAKK eller tecken som stöd. Det innebär att man använder tecken för att uttrycka de viktigaste orden i en mening, samtidigt som man pratar.

TAKK ska inte förväxlas med teckenspråk, även om tecknen som används är samma tecken som används i teckenspråk.

Talande hjälpmedel

Talande hjälpmedel, eller prat- och samtalsapparater är tekniska hjälpmedel som omvandlar skrift till talspråk eller talar med syntetiskt tal. Ett sådant hjälpmedel kan vara till stor hjälp för att kommunicera med någon som inte har kunskaper inom AKK.