Mattias Sjöberg

About Mattias Sjöberg

Posts by Mattias Sjöberg:

sumeet-singh-tPfPXkVqiis-unsplash (1)

7 bästa mobiltelefonerna för äldre

, , 0

Idag har de flesta personerna en mobiltelefon, även äldre människor vill för det mesta ha en. Men många mobilen kan vara svåra att förstå sig på för äldre personer som inte är så kunniga inom teknologi, samt opassande för någon med nedsatt hörsel eller syn

Det finns mobiltelefoner som är anpassade just för äldre, och till skillnad för några år sedan finns det idag ganska många att välja på. Den här listan innehåller sju mycket bra mobiltelefoner för äldre.

1.    Doro 8040 – bästa telefonen för äldre

Den bästa telefonen för äldre är Doro 8040 enligt oss. Det är en mobiltelefon med touch screen, men med stor skärm och extra hög skärmupplösning. Doro är ett företag som har specialiserat sig på att göra enkla och anpassade mobiltelefoner, ofta inriktade mot just äldre.

Telefonen har en trygghetsknapp, samt snabbknappar som gör att du enkelt kommer till de vanligaste funktionerna i telefonen. Mobilen har Android som operativsystem, men har ett eget utvecklat gränssnitt som är väl anpassat för just äldre.

Telefonen har också en kamera, även om den är relativt medioker fungerar den att ta hyfsade bilder med.

2.    Huawei P smart – Har ett enkelt läge

En annan populär mobiltelefon för äldre är Huawei P smart. Telefonen är mer avancerad än en Doro men har ett enkelt läge, som förstorar allting på skärmen. Den har också ett begränsat utbud av funktioner, som gör att äldre inte behöver ha telefonen fylld med saker de inte använder.

Telefonen har också ett överkomligt pris för att vara en smartphone, vilket såklart kan vara en stor fördel för många äldre.

3.    Iphone SE – utmärkt för teknikintresserade äldre

Även äldre kan såklart vara mycket teknikintresserade och då kan Iphone SE vara ett bra alternativ. Iphone SE är deras enklare modell, som också har ett lite lägre pris. Telefonen har alla grundläggande funktioner som man förväntar sig hos en Iphone, men allt extra fluff är borttaget.

4.    Moto G8 Power Lite – mycket bra batteritid

Många äldre tycker det är skönt att inte behöva ladda sin telefon varje natt, och då är Moto G8 Power Lite ett bra alternativ. En enda laddning räcker i cirka 40 timmar, vilket blir flera dygn och telefonen hålls avstängd på natten.

Dessutom är telefonen mycket prisvärd för att vara en smartphone. Skärmen är stor och det är enkelt att zooma på den, vilket passar utmärkt om man som äldre har fått lite sämre syn.

5.    Nokia 3310 – mycket prisvärd

För ett tag sedan gjorde den tidigare omåttligt populära telefonen Nokia 3310 come back i en nyare variant. Alla som under tidigt 2000-tal ägde en Nokia 3310 vet att det är en oförstörbar telefon, som är oslagbar i användarvänlighet.

Söker du som senior en mycket enkel telefon, och planerar inte att göra så mycket annat än att ringa och kanske skicka ett sms eller två är den här ett ultimatval. Dessutom kostar den inte mer än några hundralappar.

6.    Samsung Galaxy S10e – enkel att använda

Samsung Galaxy S10e är återigen en telefon för den lite mer teknikintresserade senioren. Det är en fullt utrustad smartphone, men som ändå är enkel att använda sig av. Skärmen är stor och fingeravtrycksläsaren sitter på sidan av telefonen.

Däremot är telefonen relativt dyr, men absolut värd sitt pris för någon som är teknikintresserad.

7.    Doro 7070 – vikbar och skyddad

Doro 7070 är en senioranpassad telefon som är av vikbar modell, det gör att telefonen blir lite mer skyddad för stötar och fall. Den har riktiga knappar, vilket passar bra för äldre som har svårt med touch screen.

Ljudet är mycket högt och tydligt, det finns ett trygghetslarm samt att telefonen är väldigt lättanvänd.

mark-paton-lvmjREyiVJA-unsplash (1)

Medicintekniska produkter

, 0

Medicintekniska produkter använder inom alla delar av hälso- och sjukvården men produkterna omfattas också av enskilda individer för hjälp i vardagen. Medicintekniska produkter är faktiskt det hjälpmedlet som förskrivs allra mest. Här kan du läsa mer om vad medicintekniska produkter innebär, vilka lagkrav som ställs och liknande.

Vad är en medicinteknisk produkt?

En medicinteknisk produkt är en produkt som enligt tillverkaren ska användas för att bland annat påvisa, lindra, förebygga, behandla, övervaka eller kompensera en sjukdom, en funktionsnedsättning eller en skada.

Handlar det om en sjukdom kan det exempelvis vara en ventilator, medan för en funktionsnedsättning kan det röra sig om en hörapparat eller en elrullstol.

Det kan också vara en produkt som ändrar eller ersätter anatomin eller fysiologisk process. En sådan medicinteknisk produkt kan exempelvis vara en protes.

I § 2 i lagen om medicintekniska produkter går det att läsa mer om vilka produkter som avses.

Vilka krav ställs på en medicinteknisk produkt?

Självklart måste en medicinteknisk produkt vara helt säker att använda, detta är ett grundkrav. Men för att man ska vara säker på att den medicintekniska produkten är säker krävs det att den är CE-märkt. Vanligtvis är det en tillverkare som blir CE-märkt och inte en enskild produkt.

En CE-märkning garanterar att:

  • Produkten uppfyller regelverkets krav. Det gäller både produktens konstruktion och dokumentation.
  • Varje produkt som släpps på marknaden uppfyller kraven. Om en tillverkare är CE-märk måste alla deras produkter uppfylla alla krav som finns.
  • Systematisk riskhantering och uppföljning görs.

Vem har ansvar över en medicinteknisk produkt?

Det är alltid tillverkaren som har ansvaret över en medicinteknisk produkt, det är också därför det är tillverkaren som blir CE-märkt. Tillverkaren har alltid ansvar över att en produkt uppfyller gällande krav i det medicintekniska regelverket.

Därför är det också viktigt att tillverkaren gör uppföljningar, eftersom regelverket uppdateras och kraven kan komma att förändras.

Krav på svensk bruksanvisning

Ett av kraven på medicintekniska produkter är att bruksanvisning och märkning alltid måste finnas på svenska. Det gäller oavsett om produkten ska brukas av patienten direkt eller av hälso- och sjukvårdspersonal.

Det är dock viktigt att komma ihåg att säkerhet på produkten kan endast garanteras om bruksanvisning, säkerhetsföreskrift och skötselföreskrifter följs.

Riskanalys måste alltid göras

Ett lagkrav som finns gällande medicintekniska produkter är att en riskanalys alltid måste göras innan en produkt upptas i en sortimentsförteckning eller liknande. Produkter du kan få förskrivna är alltid säkra och CE-märkta.

freestocks-PkyL3p9Kx8c-unsplash (1)

5 synhjälpmedel för synskadade

, , 0

Det finns flera olika hjälpmedel för synskadade, och vilka hjälpmedel du kan bli hjälpt av beror på hur omfattande din synskada är samt vilka övriga behov du har. Fem olika exempel på synhjälpmedel för synskadade är:

  1. E-textböcker
  2. Förstoringsprogram
  3. Daisy
  4. Tangentbordsträning
  5. Förstorande läshjälpmedel

1.    E-textböcker

Idag finns många böcker tillgängliga som e-böcker och det kan vara ett hjälpmedel för många synskadade. I en e-bok kan du ofta förstora skärmen och texten många gånger och på så vis kan det bli enklare att se texten.

Men det finns också speciella e-textböcker, exempelvis skolmaterial som produceras av Specialpedagogiska skolmyndigheten och Myndigheten för tillgängliga medier. Texten levereras då i ett textviewformat som öppnas via ett särskilt program. I texten blir det enkelt att söka och navigera samt att stilstorlek går att ställa in.

Det kan också gå att gå böcker eller texter i punktskrift som går att läsas via en punktskriftsskärm.

2.    Förstoringsprogram

Idag finns bra tekniska hjälpmedel och ett sådant är ett förstoringsprogram som du installerar på datorn. Det vanligaste programmet heter Zoom text och har inställningsbar förstoring mellan 1,25 och 36 gånger. Programmet förstorar allting på skärmen.

Idag finns det mycket teknik för barn som hjälper exempelvis synskadade elever i skolan att få samma förutsättningar som andra.

3.    Daisy

Daisy är en ljudfil som läses upp av en person eller en talsyntes. För att kunna lyssna på en Daisy-fil krävs det en speciell spelare, en sådan kan du ibland få förskriven som hjälpmedel men kan ibland också gå att låna på exempelvis bibliotek.

En Daisyfil är mycket anpassad och gör det enkelt att navigera bland olika kapitel och delar i en text. Det är framför allt det som skiljer en Daisy-fil från exempelvis en vanlig ljudbok. Men att vanliga ljudböcker blivit mycket populära har underlättat stort för synskadade.

4.    Tangentbordsträning

Med hjälp av tangentbordsträning kan någon som är synskadad bli mycket duktig på att skriva på en vanlig dator, trots att hen inte kan se vad som skrivs. Det finns speciella program för tangentbordsträning, exempel på ett sådant är Tango Touch.

Men idag finns det också många appar till exempelvis Ipad som egentligen inte är utvecklade för synskadade men som ändå kan vara till hjälp. Exempel på en sådan app är Skolstil, som uttalar varje ord som skrivs.

5.    Förstorande hjälpläsmedel

Med hjälp av ett förstorande hjälpläsmedel, alltså en CCTV (Closed Circuit Television) kan man förstora alla texter. En CCTV består av en kamera och en skärm, och texten som ska förstoras läggs helt enkelt under kameran och visas sedan förstorad på den tillhörande skärmen.

Detta kan vara mycket hjälpligt när exempelvis ett formulär ska fyllas i, eftersom förstoringen sker i realtid kan du även se vad du själv skriver.

stephan-schmid-4WUI2VqW1d8-unsplash (1)

Kunskap om förflyttning

, , 0

En person med en fysisk funktionsnedsättning kan behöva hjälp vid förflyttningar. Det finns olika fysiska hjälpmedel men också olika tekniker vid manuell för flyttning som är viktiga att ha kunskap om. Tänk på att förflyttningen kan kännas osäker, smärtsam och integritetskränkande om den inte genomförs korrekt.

Vad är en förflyttning?

En förflyttning är när en person behöver hjälp med att förflytta sig från en plats till en annan, eller från en position till en annan. Det kan handla om att ta sig i och ur sängen, att resa sig till stående från sittandes eller att komma i och ur en rullstol.

Förflyttning via hjälpmedel

Ofta är förflyttning via hjälpmedel det bästa både för patienten och för vårdpersonalen. Med hjälpmedel blir förflyttningen säker, mer skonsam och inte lika närgången. Olika typer av hjälpmedel finns tillgängliga och bör anpassas efter vilka behov som finns.

Vanliga hjälpmedel för förflyttningar är:

  • Personlyft
  • Reglerbar vårdsäng
  • Grepphjälpmedel
  • Friktionsmotverkande hjälpmedel

Det är självklart viktigt att både brukaren och vårdpersonal som använder dessa hjälpmedel för att underlätta förflyttning har goda kunskaper om hur hjälpmedlet används på ett säkert och korrekt sätt. Du kan få dessa hjälpmedel via förskrivning.

Manuell hjälp för förflyttning

Ibland räcker det med manuell hjälp för att hjälpa någon vid en förflyttning. Det kan handla om att vara ett stöd när någon ska resa sig från en sittande position.

Det är då viktigt att du har god kunskap om hur du ska agera, både för att varken du eller den du ska assistera skadar er men också för att värna om integriteten.

En manuell förflyttning kan kombineras med olika hjälpmedel, exempelvis en sittkudde som gör att det blir enklare att resa sig upp från sittandes position.

Gå en förflyttningsutbildning

För att förflyttningar ska kunna ske på ett säkert sätt är det viktigt att vårdpersonal har korrekt utbildning. Därför bör alla som på ett eller annat sätt arbetar med förflyttningar gå en förflyttningsutbildning.

Hjälpmedelcenter Sverige som ligger i Göteborg har förflyttningsutbildningar, men ibland brukar även kommuner anordna dessa utbildningar för berörd personal samt att det också finns digitala kortare utbildningar.

tim-doerfler-dYNar7pk9_Y-unsplash (1)

Sinnesstimulering för dementa

, , , , , 0

Sinnesstimulering är ett sätt att arbete med dementa och är en utbredd metod inom demenssjukvården. Här går vi igenom vad sinnesstimulering innebär, varför det är bra och den välkända Snoezelenmetoden.

Vad är sinnesstimulering?

Sinnesstimulering är en aktivitet där man under kontrollerade former stimulerar och aktiverar ett eller flera sinnen hos patienten. Sinnesstimulering används inte bara inom demenssjukvården, utan kan vara en del av en habiliteringsprocess även för andra personer med kognitiv funktionsnedsättning.

Man bör komma ihåg att sinnesstimulering inte är en arbetsmetod utan är en aktivitet som utförs och kan användas inom fler olika arbetsmetoder med demenssjuka.

Vad är Snoezelenmetoden?

Snoezelenmetoden handlar om att erbjuda sinnestimulering i en anpassad miljö. Det är en individorienterad aktivitet där sinnen som stimulerar sinnen genom att använda ljud, ljus, dofter och taktila material. Meningen med aktiveringen är att miljön ska locka till utforskande, initiativtagande och kommunikation.

Det är vanligt att man exempelvis bygger upp rum som stimulerar på olika sätt. Det kan både vara rum som ger mycket stimulans men också rum som ger möjlighet till avkoppling för olika sinnen.

Snoezelen är från början en holländsk metod, och kommer från två sammansatta ord. Snuffelen som betyder sniffa och doezelen som betyder dåsa eller slumra. Dessa två ord beskriver precis vad metoden handlar om, det vill säga att aktivera sinnen men också att vila sinnena för att kunna smälta intryck.

Varför är sinnesstimulering viktig för demenssjuka?

Vid en demenssjukdom påverkas sinnena oerhört mycket, och vardagliga sinnesintryck som tidigare varit en självklarhet kan istället bli mycket påfrestande. För att motverka passivitet kan man med hjälp av sinnesstimulering erbjuda aktivitet som den demenssjuka hjärnan bättre klara av.

Det är viktigt att påpeka att sinnesstimulering inte motverkar eller botar demens, men kan förbättra livskvaliteten för någon som har demens. Därför bör sinnesstimulering ses som ett hjälpmedel vid demens som alla demenssjuka ska ha tillgång till.

nik-shuliahin-BuNWp1bL0nc-unsplash (1)

5 hjälpmedel för vuxna med ADHD

, , 0

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som man behöver leva med hela livet, det är inte ovanligt att personer inte ens får sin ADHD diagnos förens i vuxen ålder. Vuxna med ADHD har rätt till hjälpmedel precis som vid vilken annan funktionsnedsättning som helst.

Fem vanliga hjälpmedel vid ADHD hos vuxna är dessa:

  1. Kognitiva hjälpmedel för planering
  2. Psykopedagogik
  3. Psykologisk behandling
  4. Boendestödjare
  5. Tyngdtäcke

1.    Kognitiva hjälpmedel för planering

ADHD är en kognitiv funktionsnedsättning vilket gör att många vuxna med ADHD har mycket svårt med att få till en bra struktur i sin vardag, och har svårt med planering. Det finns som tur är flera hjälpmedel till just detta.

Dels finns det analoga hjälpmedel så som speciella almanackor, scheman och kalendrar där man på ett tydligt sätt kan strukturera och planera upp sin dag. Men det finns idag också många digitala verktyg och appar som kan hjälpa till med just detta.

2.    Psykopedagogik

Psykopedagogik i form av information och utbildning är ett viktigt hjälpmedel både för personen som lever med ADHD och för närstående. Psykopedagogik kommer ge bättre förståelse för vad ADHD och att leva med diagnosen innebär.

En del av psykopedagogiken är ofta också att träffa andra personer i liknande situation, vilket i sig kan kännas som ett stort stöd.

3.    Psykologisk behandling

Vuxna med ADHD brukar rekommenderas att gå en psykologisk behandling i form av KBT, kognitiv beteendeterapi eller DBT, dialektisk beteendeterapi. Båda dessa två behandlingar innebär att man får tråna på nya beteenden, som kan vara ett bra hjälpmedel för att klara av vardagen.

4.    Boendestödjare

Kommunens boendestödjare är ett bra hjälpmedel för vuxna med ADHD som behöver stöttning i att strukturera upp sitt vardagsliv. Precis som detta också är ett hjälpmedel vid autism, är det också ett bra hjälpmedel för vuxna med ADHD.

5.    Tyngdtäcke

Det är inte alls ovanligt att vuxna med ADHD får ett tyngdtäcke förskrivet, eftersom många har problem med oro och sömnsvårigheter. Ett tyngdtäcke dämpar oro, och kan bidra till en bättre nattsömn. Något som är vitalt för att klara av vardagen för alla.

jo-hilton-ZLtsJXwQ2Fg-unsplash (1)

5 hjälpmedel vid autism

, , , , , 0

Autism är ingen sjukdom och är inget som går att bota, däremot finns det gott om hjälpmedel som hjälper någon med autism att fungera bättre i vardagen. Autismspektrat är brett och vilka hjälpmedel som fungerar bäst är förstås olika. Här är fem vanliga hjälpmedel vid autism.

  1. Bildstöd
  2. Appar för planering och struktur
  3. TAKK – Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation
  4. Fidgets och tuggföremål
  5. Boendestödjare

1.    Bildstöd

Autism innebär att man har en kognitiv funktionsnedsättning och det kan för många vara svårt att förstå talade instruktioner, eller att komma ihåg vad man ska göra och liknande. För detta kan bildstöd vara ett mycket bra hjälpmedel.

Bildstöd kan innebära enskilda bilder, eller en bildserie för att enklare förstå och komma ihåg en instruktion med flera steg. Bildstöd kan exempelvis användas av en vuxen till ett barn, eller på egen hand genom att sitta upp i en viss miljö för att visa vad man gör där.

Som vuxen kan man exempelvis hålla upp en bild med en toalett till barnet, för att visa att nu är det dags att gå på toaletten. Eller en bildserie av olika moment som förekommer i exempelvis morgonrutinen. Men det krävs förstås att man har tränat på detta innan barnet förstås kopplingen mellan bild och handling.

2.    Appar för planering och struktur

För någon med autism kan det vara svårt att planera och strukturer upp sin vardag, och för detta finns det appar till hjälp. Det kan vara en app som har ett dagsschema med specifika tider, och som visar med bild vilket moment som ska ske när en notis skickas.

Digitaliseringen har varit till stor hjälp på detta sätt, och gör att många personer med autism, eller andra kognitiva svårigheter kan bli mer självständiga.

3.    TAKK – Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation

Beroende på grad av autism kan personen i fråga ha problem med att uttrycka och förstå talspråk. Bildstöd kan som sagt vara ett hjälpmedel, men även TAKK är ett vanligt hjälpmedel vid autism.

TAKK är inte detsamma som teckenspråk, utan innebär att man använder tecken som stöd och som komplement till talspråk. Och det kan även innebära att någon som inte kan uttrycka sig med talspråk kan kommunicera enklare med sin omgivning.

4.    Fidgets och tuggföremål

Det är inte ovanligt att både barn och vuxna med autism har ett behov av att peta på något eller bita på något, eftersom det är ett sensoriskt behov. Att få stilla detta behov kan hjälpa personen att kunna koncentrera sig på annat.

Det finns speciellt utformade fidgets och tuggföremål som passar både barn och vuxna, och som är säkra att ha i munnen och tugga på.

5.    Boendestödjare

Boendestödjare är kanske inte något som man tänker på som ett hjälpmedel vid autism, men det är precis vad det är. Du kan ha rätt till en boendestödjare eller stöd i hemmet via LSS, Lagen om stöd och service.

En sådan hjälp kan komma hem till dig någon gång i veckan och hjälpa dig med exempelvis strukturer, vardagssysslor eller privatekonomi. Precis som övriga hjälpmedel är detta något habilitering brukar kunna hjälpa dig med.

nayeli-dalton-GIJWGUXKEzY-unsplash (1)

Förskrivning av hjälpmedel

, 0

Är du i behov av olika individuella hjälpmedel kan du få detta förskrivet av hälso- och sjukvårdspersonal. I den här artikeln går vi igenom av förskrivning innebär, hur en beskrivning går till och vilka alternativ du har.

Vad innebär förskrivning av hjälpmedel?

Förskrivning av hjälpmedel innebär att du som har en funktionsnedsättning kan få tillgång till olika individuella hjälpmedel du behöver för att klara av din vardag. Förskrivningen av hjälpmedel utförs av hälso- och sjukvårdspersonal och är en del av en habilitering- eller rehabiliteringsprocess.

Hur ser processen för förskrivning ut?

Förskrivning av hjälpmedel är en process som består av flera steg:

  1. Förskrivaren bedömer vilka behov du har. Utifrån den bedömningen beslutar förskrivaren om vilka hjälpmedel som motsvarar dina behov. Allting ska dokumenteras i din journal.
  2. Hjälpmedel provas och väljs sedan ut. Efter det sker själv förskrivningen.
  3. Samordning av förskrivningen ska alltid ske. Har du stöd från flera insatser ska samordning alltid ske, så även om du har flera hjälpmedel förskrivna.
  4. Förskrivaren instruerar, tränar och informerar om hjälpmedlet. Förskrivaren är alltid ansvarig för att du, eller den i din närhet som kommer att bruka hjälpmedlet får all kunskap och träning som behövs för att kunna använda det på ett säkert sätt.
  5. Förskrivaren följer upp och utvärderar användandet och nyttan.

Vilka hjälpmedel kan du få förskrivet?

I grund och botten har du rätt att få de hjälpmedel du har behov av för att kunna ha en fungerande vardag förskrivet till dig. Olika hjälpmedel du kan få förskrivet är exempelvis:

  • Hörapparater och andra hörhjälpmedel
  • Synhjälpmedel
  • Hjälpmedel för förflyttning
  • Hjälpmedel för kommunikation
  • Hjälpmedel för kognitivt stöd
  • Inhalator
  • Insulinpump och blodsockermätare

Däremot är det relativt stor skillnad i olika regioner vilka hjälpmedel du kan få förskrivet. Störst är skillnaden gällande hjälpmedel för kognitivt stöd, alltså exempelvis hjälpmedel vid autism medan möjligheten till hjälpmedel för dig med fysisk funktionsnedsättning inte varierar lika mycket.

Fritt val av hjälpmedel

I en del regioner finns något som kallas för fritt val av hjälpmedel, vilket innebär att du kan få möjlighet att välja ett annat hjälpmedel än det som finns i det upphandlade utbudet. Du får då en rekvisition för en viss summa som du kan handla hjälpmedel för.

För att få detta görs en bedömning av dina behov, precis som vid en förskrivning och du och förskrivaren diskuterar sedan om fritt val av hjälpmedel är något som passar för dig. Vid fritt val äger du själv sedan ditt hjälpmedel, och du är då också ansvarig för det.

sinitta-leunen-SYrUEo-r8x8-unsplash (1)

Kognitionssimulator eller funktionssimulator

, , 0

Kognitionssimulatorn finns tyvärr inte kvar idag utan istället finns funktionssimulatorn, som fungerar på liknande sätt. Ett hjälpmedel för personerna runt om någon med en kognitiv funktionsnedsättning. Läs mer om funktionssimulatorn i denna artikel.

Vad är kognitionssimulatorn?

Kognitionssimulatorn eller funktionssimulatorn som den heter idag är ett digitalt verktyg där personer utan en kognitiv funktionsnedsättning kan få en bild av hur vissa situationer upplevs av någon med en kognitiv funktionsnedsättning. Det kan handla om exempelvis en bussresa eller ett klassrum.

I simulatorn får du först titta på en film om hur en aktivitet är för någon utan en kognitiv funktionsnedsättning. Du får sedan titta på en film med samma aktivitet, men hur den upplevs för någon med kognitiva svårigheter, exempelvis ADHD. Den kallas ibland för ADHD simulator.

Funktionssimulatorn är ett hjälpmedel från Myndigheten för delaktighet som har tagit över ansvaret för hjälpmedel efter att Hjälpmedelsinstitutet lades ned. Det är också på myndighetens hemsida du hittar simulatorn.

För vem är funktionssimulatorn?

Funktionssimulatorn är främst till för personer utan en kognitiv funktionsnedsättning, men som på något sätt agerar med personer med kognitiva svårigheter. Det kan exempelvis handla om lärare, familj eller vänner.

Men egentligen bör alla som inte har kognitiva svårigheter använda sig av den, eftersom vi alltid kommer att stöta på personer med kognitiva funktionsnedsättningar i vår vardag. På så vis kan vi alla få en bättre förståelse och vara mer tillmötesgående.

thumb-422558_1920 (1)

AKK som hjälpmedel

, , , , 0

Fungerande kommunikation är en förutsättning för en fungerande vardag för båda barn och vuxna. Talande kommunikation fungerar inte för alla, och AKK är ett bra kommunikativt stöd i dessa fall. I denna artikel går vi igenom grundläggande information om AKK.

Vad är AKK?

AKK står för alternativ och kompletterande kommunikation och är kommunikation som ersätter eller kompletterar talande språk. Det är ett stöd för personer som har svårt att använda eller förstå tal.

AKK kan bestå av kroppsspråk och gester med händerna, men det finns också speciella AKK-former som till exempel särskilda tecken, bilder, bliss-symboler och ord. Inom AKK finns det alltså flera olika kommunikationssätt.

När används AKK?

AKK används i kommunikation av och med personer som av olika anledningar har svårt med talspråk, både när det gäller att förstå och att själv uttrycka sig. Det är vanligt att personer med en neuropsykiatrisk eller kognitiv funktionsnedsättning använder sig av AKK.

Självklart är det även viktigt att personer i dennes närhet lär sig att använda AKK eftersom kommunikation aldrig kan utföras av endast en person.

Exempel på alternativ och kompletterande kommunikation

Inom AKK finns det flera olika kommunikationssätt och dessa går att kombinera eller att använda var för sig.

Bilder, fotografier och symboler

Bilder, fotografier och symboler är ett kommunikationssätt som kan introduceras i mycket tidig ålder, och är därför vanligt att använda tillsammans med barn. Bildstöd kan både ge möjlighet att förstå omgivningens budskap bättre och att själv uttrycka sig.

Med små barn arbetar man ofta med teckenstödsbilder, det vill säga att istället för att ge talade instruktioner eller förklaringar till vad som ska eller kommer att ske, visar men det genom en bild eller en bildserie.

Det kan exempelvis handla om att visa en bild på toaletten när det är dags för blöjavvänjning eller en bild på tandborste när det är dags att borsta tänderna på kvällen. Barnet lär sig vilken aktivitet som följer efter att bilden har visats.

Men det är också ett bra sätt att uttrycka sig med för någon som har svårt att använda talspråk. Genom att visa bilder kan hen göra sig förstådd hos omgivningen.

Den här typen av AKK kallas ibland för grafik AKK och vanliga metoder och redskap är PECS, bildkartor, pekprat, bliss och samtalsmattor.

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation kallas vanligtvis för TAKK eller tecken som stöd. Det innebär att man använder tecken för att uttrycka de viktigaste orden i en mening, samtidigt som man pratar.

TAKK ska inte förväxlas med teckenspråk, även om tecknen som används är samma tecken som används i teckenspråk.

Talande hjälpmedel

Talande hjälpmedel, eller prat- och samtalsapparater är tekniska hjälpmedel som omvandlar skrift till talspråk eller talar med syntetiskt tal. Ett sådant hjälpmedel kan vara till stor hjälp för att kommunicera med någon som inte har kunskaper inom AKK.